När blir maten värd en resa? En studie om kulinarisk turism.

Resultat från projektet

Matturismen kan ge landsbygden ett lyft

2016 | Övriga publikationer

SvD Debatt 20160626

På resa i matlandet

2016 | Publicerade artiklar

På resa i matlandet, Carlsson bokförlag

Smaker som sjunger

2013 | Publicerade artiklar

Artikel

Karin M Ekström, professor, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås och Håkan Jönsson, docent, Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet

Vad handlar forskningsprojektet om?
– Idag finns ett stort intresse för gastronomi, mat och måltid – den kulinariska turismen har vuxit kraftigt och fått ökad betydelse för besöksnäringen i Sverige de senaste åren. Trots framgångarna ligger vi fortfarande efter ledande länder som Frankrike, Italien och Sydafrika och lönsamheten hos aktörer som t.ex. mathantverkare, gårdsbutiker och restauranger är låg. Vi ska studera framväxten av den kulinariska turismen – vilka villkor som styr den, hur utmaningar och möjligheter ser ut och om det finns specifika hinder för tillväxt. Vi vill undersöka hur potentialen i mat och gastronomisk matlagning kan utnyttjas för att skapa en positiv upplevelse av en plats och hur den kan förstärka redan existerande besöksmål.

Vad är kulinarisk turism?
– Ett sätt att definiera det är att mat och dryck ska finnas med i själva planeringen av resan och att det ska vara en viktig del av upplevelsen. Men, det är inte helt enkelt att undersöka detta. Maten kommer långt ner på listan när man frågar turister om vad som är anledningen till att besöka ett specifikt resmål, men när man frågar dem efter resan vad det minns bäst kommer den betydligt högre upp. Mätproblemen har säkert bidragit till att man från besöksnäringen ibland underskattat matens roll.

Hur ska ni göra?
– Vi ska jobba med etnografisk metod och göra fallstudier och intervjuer bland annat på gårdsbutiker i Skåne och Sjuhäradsbygden med omnejd. Dessutom ska vi studera matens roll för turism vid evenemang, mässor och resmål, som Eurovision Song Contest i Malmö och hos Gekås i Ullared som gör en medveten satsning på livsmedel. Vi kommer att titta på hela entreprenörskedjan från producenter och distributörer till konsumenter och för att få en heltäckande bild ska vi också studera hur utvecklingsorganisationer (organisationer för destinations- och matutveckling) samspelar med politik, samhällsstrukturer och policynivå.

Hur kan besöksnäringen ha nytta av forskningen?
– Vår förhoppning är att resultaten kommer att användas för utvecklingsarbete inom kulinarisk turism och för marknadsföring av hela Sverige, regioner och specifika platser som kulinariska turistmål. Vi hoppas också att få fram kunskap om hur intresset för det regionala och lokala kan omvandlas till framgångsrika företag och hur entreprenörernas arbete kan bindas samman med satsningar på regional och lokal utveckling. Det finns många entreprenörer inom området, vissa lyckas andra misslyckas, vi ska titta på vad detta beror på och hoppas kunna kartlägga framgångsfaktorer. För att skapa en hållbar utveckling inom näringen måste lönsamheten öka.

Vilken är den stora utmaningen projektet?
– Eftersom det kontinuerligt händer så mycket inom området är det svårt att ha en total överblick. Det gäller att hitta bra case som kan ge nya insikter. Vi får också vara ödmjuka och inte tro att vi kan täcka allt spännande som händer.

Om forskarna:
Karin är företagsekonom, i sin forskning inriktad på marknadsföring och konsumentbeteende. Har bl.a. publicerat Consumer Behaviour; A Nordic Perspective (red. Ekström) 2010 och Beyond the Consumption Bubble (red. Ekström och Glans) 2011.
Håkan är etnolog och tidigare kock som under mer än tio år arbetat med forskning om mat och måltid, bland annat kring mjölkens kulturella betydelse i Sverige. Håkan har skrivit ”Den gastronomiska revolutionen” om kockens statushöjning och Sveriges utveckling till ett matland att räkna med.

Karin är ständig sekreterare och Håkan preses i Måltidsakademien.