Nominerade 2024
Lars Eriksson
Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan
Att gestalta måltider – mise an place, dukning och servering. En metodstudie i servitörens hantverkskunnande
Lars Erikssons avhandling handlar om servitörens yrkesroll och hantverkskunnande. Målen har varit att lyfta fram servitörens hantverksskicklighet och att höja statusen på yrket. Han har utvecklat begrepp och undersöker metoder som fångar hantverkets sinnliga aspekter. En fråga han ställer är hur servitörens hantverkskunnande för mise en place, dukning och servering kan visualiseras, kommuniceras och förstås.
Servitören har en betydande roll för upplevelse, värdskap och gästens möte med besöksnäringen. Det räcker inte med att servitören är charmig och i bästa fall glad – en skicklig servitör har också en gedigen yrkeskunskap. I yrkesrollen ingår att ansvara för rummet, utensilierna och mötet med gästen, något som skapar förutsättningar för att mat och dryck serveras med önskad kvalitet. Den skicklige servitören har inte enbart gedigen faktakunskap utan förstår även att agera, lösa praktiska problem och genom arbetet se till att undvika att problem uppstår. Servitörens arbete är mycket sällan definierat eller uttryckt och kunskap om hur måltidens rum och plats gestaltas så att trivsel uppstår är ofta oartikulerad. Arbetet bara utförs. Lars Eriksson menar att för att besöksnäringen ska utvecklas är det nödvändigt att identifiera och ge beskrivningar av servitörens yrkeskunskap. När kunskap både kan förstås och förklaras ökar möjligheten för en professionalisering.
Avhandlingen leder fram till en definition på servitörens yrkeskunskap. Servitörens arbete kan förstås och förklaras som ett hantverk som består i att göra många bedömningar, lösa praktiska problem, ha ett estetiskt förhållningssätt till material och utförande vilka är gestaltade i tid och rum. I servitörens yrkesroll ingår att göra situationsanpassningar. Det kan till exempel handla om; vem gästen är, vad som är tidsmässigt och ekonomiskt fördelaktigt eller vilken mat- eller vinrekommendation som leder till bäst smak- och upplevelsemässiga njutning för gästen. Servitören pratar inte enbart utan agerar med sin kropp. Det praktiska utförandet har med stöd av avhandlingen getts ett teoretiskt innehåll. Därigenom möjliggörs, för en yrkesgrupp som servitören, (även andra hantverkare), att definiera sin kunskap, vilket är ett steg i en professionalisering. Därigenom ökar möjligheten att förbättra både anställnings- och arbetsförhållanden för den anställde. Den sociala hållbarheten kan därigenom bli mycket större.
Disputation: maj 2021
Handledare: Åsa Öström, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan
Ladda ner avhandlingen Att gestalta måltider – mise an place, dukning och servering. En metodstudie i servitörens hantverkskunnande här.
Kristin Godtman Kling
Mittuniversitetet, institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism
Access to Nature through Tourism. A Study of Four Perspectives on Inclusive Nature-based Tourism
Kristin Godtman Kling har undersökt på vilka sätt tillgång (access) till natur genom naturturism och friluftsliv ser olika ut för olika grupper i samhället.
Naturturism och friluftsliv spelar en viktig roll för att erbjuda människor att ta del av naturupplevelser och uppleva samhörighet med naturen. Men tillgången och tillträde till detta är i dagsläget ojämlikt. Många exkluderas från fullt deltagande i aktiviteter och upplevelser på grund av begränsande sociala normer, bristande tillgänglighet i fysisk miljö och konflikter kring vilka markanvändningsintressen som ska ha företräde i naturlandskapet. Ojämlikheten behöver uppmärksammas generellt och särskilt bland relevanta aktörer. Detta för att minimera strukturer som utestänger och för att fler ska kunna ta del av de fördelar som kontakt med naturen ger och för att landskapet ska kunna nyttjas på ett hållbart sätt.
Kristin Godtman Klings studerar vilka samhälleliga strukturer som påverkar tillgång till natur och inkluderar nya perspektiv på hur naturturism kan stödja lika möjligheter till naturturismens och friluftslivets aktiviteter. Tillgången till natur undersöks genom perspektiven infrastruktur (med fokus på leder för turism och rekreation), intressekonflikter, exkludering och samverkan. Syftet med avhandlingen är analysera perspektiven i relation till naturturism och undersöka vad de betyder för olika intressegrupper i samhället för att öka kunskapen om hur naturturism kan bidra till att främja tillgång till natur.
Med stöd från forskningens resultat kan privata och offentliga aktörer inom naturturism och friluftsliv förbättra och utveckla verksamheterna, nå bredare målgrupper och bli mer ansvarstagande och samtidigt konkurrenskraftiga.
Disputation: januari 2022
Handledare: Sandra Wall-Reinius och Peter Fredman, Mittuniversitetet
Ladda ner avhandlingen Access to Nature through Tourism. A Study of Four Perspectives on Inclusive Nature-based Tourism här.
Micol Mieli
Lunds universitet, institutionen för tjänstevetenskap
Micol Mieli har undersökt hur smarta telefoner påverkar turisters beteende och vilka praktiska konsekvenser och möjligheter detta innebär för besöksnäringen. När teknik som smartphones används blir turistupplevelsen en kombination av fysisk och digital.
Under senare år har flera svenska destinationer stängt sina turistbyråer för att i stället erbjuda information online och via platser som hotell, bibliotek och kulturcenter. För att destinationerna ska kunna tillhandahålla den information turisterna önskar och behöver måste de ha kunskap om vilken typ av information turisterna efterfrågar, när de önskar den och hur informationssökningen påverkar deras beteende på plats.
I studien undersöks hur turisters förhållande till traditionella, analoga informationskällor, i synnerhet guideböcker, påverkas av mobilanvändning. Micol har också tittat på en innovativ datainsamlingsmetod, Experience Sampling Method, som gör det möjligt att löpande samla information om turistbeteende med hjälp av en app på telefonen. Turisterna får svara på spontana frågor under dagen och delger på så sätt information de annars kanske hade glömt.
Studien visar att turister ofta använder sina smarta telefoner både för att planera sina aktiviteter i förväg och för att vara spontana och flexibla på plats. Micol pekar på att detta ger möjlighet för organisationer att via teknik styra turisternas beteende, både så att de agerar i mer hållbar riktning och för att marknadsföra attraktioner. Med hjälp av att ”putta” turisterna åt ett önskat håll är det möjligt att minska överbeläggning på populära attraktioner eller sprida ut turisterna jämnare över resmålen. Organisationer som turistbyråer, museer, nöjesparker och nationalparkerparker kan ge turister information om olika attraktioner och aktiviteter, realtidsinformation om folkmassor och väntetider samt personliga rekommendationer baserade på deras intressen och budget.
Ett av resultaten Micol presenterar är att mobilanvändares informationsbeteende inte alltid handlar om att denne söker information aktivt, det finns en passiv komponent där information påträffas slumpmässigt. Det finns alltså ingen motsättning mellan planering och spontanitet. Micol föreslår ett nytt begrepp ”planned serendipity” för att visa på detta.
Disputation: oktober 2022
Handledare: Malin Zillinger och Jan Henrik Nilsson, Lunds universitet
Ladda ner avhandlingen Smartphoned tourists in the phygital tourist experience här.
Anna Näppä
Luleå tekniska universitet
Building Employer Brands: The Employee Perspective
Anna har undersökt hur employer brands (arbetsgivarvarumärken) inom besöksnäringen uppfattas och byggs av anställda. Resultaten visar att både företag och anställda vinner på att arbeta med employer branding och studien visar hur man kan göra det i praktiken. Resultaten kan användas i olika typer av företag, från små entreprenörer till stora kedjor och i olika delar av landet En del av avhandlingen tittar på värdeerbjudandet på besöksnäringsnivå vilket kan vara av intresse för exempelvis arbetsgivarorganisationer och utbildare.
Avhandlingen lyfter fram employer branding som en ”medskapande praxis och prestation”, där anställda bygger varumärket genom att delta i interna processer, representera varumärket gentemot utomstående och genom att vara en del av den kollektiva varumärkesidentiteten. En viktig drivkraft för att stanna hos och rekommendera sin nuvarande arbetsgivare är möjligheten att göra innovativt och kreativt arbete. Resultaten betonar betydelsen av branschens rykte och den övergripande attraktiviteten för att behålla anställda. Anna visar också att ”arbeta med och hjälpa gäster” är en viktig drivkraft för anställda i besöksnäringen
Resultaten från avhandlingen kan användas för att få en tydligare bild av vad medarbetare söker hos en arbetsgivare och vad som får dem att stanna. Genom att applicera resultaten kan företagen skapa ett starkare arbetsgivarvarumärke och varumärkeslöfte. Detta genom att förbättra processer kring employer branding genom att arbeta med strategier och identitetsskapande.
Disputation: juni 2023
Handledare: Maria Ek Styvén, Luleå tekniska universitet
Ladda ner avhandlingen Building Employer Brands: The Employee Perspective här.
Carola Strandberg
Luleå tekniska universitet, institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Through the Looking Glass: An Identity-Based View of Place Branding
Allt fler destinationer och platser arbetar med place branding (platsmarknadsföring – varumärkesbyggande för platser) i syfte att skapa ett starkt varumärke. Man vill utmärka sig i konkurrensen för att attrahera både de boende och besökare. Carola har undersökt vilken roll invånare spelar i denna marknadsföringprocess och hur känslomässiga aspekter faktiskt påverkar hur både invånare och besökare berättar om och rekommenderar en plats. Resultatet är relevant för platser och destinationer i deras marknadsföring.
Några av frågorna som studerats är:
Hur kan de identitetsperspektiv som uttrycks i invånares platsbild beskrivas?
Vilket är förhållandet mellan platsbild, platsanknytning, självöverensstämmelse och platsrekommendationer (positiv word-of-mouth) för olika intressentgrupper?
Vilket är förhållandet mellan platsbild, platsanknytning, självöverensstämmelse och sannolikheten att bo kvar på en plats för städer av olika storlek?
Hur kan begreppet platsidentitet mätas?
Carola visar att platsvarumärken har en dynamiska karaktär, de samskapas av olika intressenter. Varumärkesinsatser som kommunikation, marknadsföring och strategier bör baseras på olika intressenters perspektiv för att den ska bli autentisk och därmed mer effektiv. I hennes forskning är invånarna en nyckelgrupp. Deras beskrivningar och bilder av ”sin” plats påverkas av den ”lins” (looking glass) de ser sin plats genom. Carola visar att det finns ett positivt samband mellan invånarnas platsbilden och deras sannolikhet att bo kvar. En ökad känsla av inkludering på en plats stärker vi-känslan, sammanhållningen och bidrar både till att behålla invånare och locka besökare. Genom att utveckla strategier, projekt och kommunikation som leder till detta stärks platsidentiteten. Identiteten är av vikt för en hållbar utveckling av platsen och för att den ska vara attraktiv att både besöka och bo på.
Resultaten visar behovet av en medvetenhet om och strategier för hur en specifik intressegrupp kan aktiveras när man genomför marknadsundersökningar och utformar varumärkeskampanjer.
Disputation: juni 2023
Handledare: Maria Ek Styvén och Åsa Wallström, Luleå tekniska universitet
Ladda ner avhandlingen Through the Looking Glass: An Identity-Based View of Place Branding här.
Martin Wallstam
Mittuniversitetet, institutionen för ekonomi, geografi, juridik och turism
“Panem et Circenses”: Realizing Social Value in the Strategic Management of Events
Martin har studerat möjligheten att mäta de sociala värdena av evenemang och hur dessa kan spela en större roll i evenemangsstrategier.
Evenemang har länge använts som verktyg för att uppnå politiska och turismstrategiska mål. Ambitionen bygger på vissa antaganden om evenemangens värde för samhället. I synnerhet storskaliga idrottsevenemang har kommit att ses som en lågt hängande frukt för samhällen, destinationer och platser som vill generera mer turism och därmed stimulera ekonomisk tillväxt. Dock har man inom evenemangssektorn och besöksnäringen pratat mindre om evenemangens sociala värden. De anses allmänt bidra till att stärka dessa, men i dagsläget finns det en entydig syn på vad socialt värde faktiskt innebär eller består av.
Martin visar vilka steg som bör tas för att bättre integrera socialt värde i strategisk planering och därmed mer effektivt använda evenemang för att uppnå samhälleliga målsättningar. Han tar upp konkreta lösningar för hur socialt värde kan få en mer central roll för dem som stödjer, kandiderar för, planerar eller genomför evenemang. Med denna kunskap är man bättre rustad att styra evenemangsportföljer för att möta behov bland de flesta samhällsgrupper.
Han föreslår i avhandlingen en standardiserad utvärderingsmodell för socialt värde så att alla evenemang utvärderas med samma mått och därmed kan jämföras med varandra. Modellen bör ha fokus på social rättvisa, det vill säga hur de sociala effekterna av evenemang fördelas mellan olika grupper i samhället.
Disputation: november 2022
Handledare: Dimitri Ioannides och Robert Petterson, Mittuniversitetet
Ladda ner avhandlingen”Panem et Circenses”: Realizing Social Value in the Strategic Management of Events här.