Vid Tjärnö marina laboratorium nära Strömstad bedrivs forskning inom marin ekologi. Sedan start har allmänheten visat intresse för verksamheten, många nyfikna har velat göra besök. Idag är labbet ett turistmål som tar emot 5 000 besökare på sommaren och många skolklasser under året. Kunskap är i fokus – forskning, utbildning och publik verksamhet samsas.
– Fältstationen Tjärnö, som ingår i Göteborgs universitet, grundades 1963. Under Lars Afzelius, tidig föreståndare, och kollegan Kerstin Johannesson expanderade anläggningen från mitten av 1970-talet. Idag finns här cirka 50 forskare, 20 teknisk och administrativ personal och flera hundra studenter inom marin ekologi varje år från både Sverige och andra länder, berättar Martin Larsvik.
Turister nyfikna på havet
Afzelius vurmade inte bara för utbildning och forskning, han menade att också en utåtriktad och synlig verksamhet var viktig. Han såg till att bygga Tjärnös första akvarium med ett femtontal akvarietankar 1986. Då öppnades forskningsstationen för allmänheten.
– I alla år sedan vi startade har människor bankat på våra dörrar för att få komma in och se vad vi gör. Det har vi fallit till föga för och organiserat efter hand. Vi har utvecklat den publika verksamheten med flera aktiviteter för allmänheten med fokus på att lära genom att uppleva. Akvariet lockar flest. Den mest populära behållaren i alla åldersgrupper är vårt klappkvarium där man får stoppa ner händerna och känna på bland annat sjöstjärnor, död mans hand och krabbor.
Från maj till mitten av oktober erbjuds strandexkursioner, där deltagarna får upptäcka vad som lever på en grund sandbotten. Man kan också följa med på utfärd på ett forskningsfartyg. De populärvetenskapliga föreläsningarna under sommarhalvåret lockar en äldre publik medan Barnens sommarlabb vänder sig till yngre barn mellan 7 och 11 år. Företag och föreningar kan boka guidade visningar året runt.
– Att organisera den publika verksamheten kräver resurser och är en kostnad för oss, men vi har alltid tagit betalt från enstaka besökare och skolklasser. Det har gjort det möjligt att ha anställda som till exempel guider under högsäsong.
Elever med kunskap som resmål
Varje vår och höst tar labbet också emot mer än 1 000 gymnasieelever från hela landet, främst från naturvetenskapligt program. Under sommaren erbjuds även fyra dagars Summer Science Camp.
– Gymnasieklasserna som kommer från till exempel Stockholm, Småland, Dalarna och Norge har oss som huvudsaklig reseanledning. Vi anordnar guidning och berättar om pågående undervisning och aktuell forskning. De får också möjlighet att genomföra experiment och vetenskapliga studier.
Eleverna stannar gärna och ofta några dagar. I mån av plats kan de övernatta på laboratoriet, annars bor de på anläggningar i närheten.
– De vill gärna bo hos oss, men vi kan tyvärr inte ta emot alla. Inom vår anläggning finns drygt 90 bäddar. När de inte är upptagna av studenter eller forskare kan vi erbjuda eleverna övernattning. Annars rekommenderar vi campingar och i stugbyar i närheten. Vi ska inte konkurrera med den befintliga turistverksamheten i Bohuslän utan vill vara ett komplement just inriktat på kunskapsturism. Genom det bidrar vi till besöksnäringen.
Gott om plats för fler
Tjärnölabbet kan enligt Martin vara den universitetsverksamhet som har störst antal besökare i Sverige. För 20 år sedan sattes målet 25 000 per år, man bedömer att så många besökare kan få plats utan att turister och forskare stör varandra. Det är en bra bit kvar, men man har på intet sätt övergett målet.
– Sommartid klarar vi att ta emot flera hundra besökare på en dag och vi gör allt vad vi kan för att få fler. Vi marknadsför oss i våra digitala kanaler, genom turistbyrån, sätter upp affischer, delar ut flygblad på boendeanläggningar och stugbyar. Men, det finns också flaskhalsar. Vi hade gärna sett tätare kollektivtrafik under vinterhalvåret. Det är också en begränsning i hur många vi kan ta emot på forskningsfartygen. I somras hade vi elva utfärder, efterfrågan är stor och vi skulle kunna haft minst 22. Men ytterligare ett fartyg är en stor investering. Och forskning och utbildning måste alltid ha prioritet.
Spontana möten mellan forskning och besökare
På Tjärnö är ambitionen att det ska vara enkelt till kontakt mellan forskare, studenter och besökare, men utan att man stör varandra. Afzelius tänkte strategiskt när den publika delen byggdes i ena delen av området, forskningsverksamheten ligger i den andra.
– Det ska vara separerat, men inte vattentäta skott. Vi vill att besökare ska uppfatta att detta är en levande forskarmiljö. Det skiljer oss från andra akvarier. Den perfekta situationen är när en besökare i akvariet ställer en fråga, kanske får ett halvdant svar från oss som jobbar där, men så råkar det gå förbi en forskare som vi kan haffa. Sånt uppskattas jättemycket.
Kunskap mot fördomar och för nya studenter
Den utåtriktade verksamheten är viktig av fler skäl. Inte minst för att bidra till allmänt ökad kunskap.
– Vi är passionerade över havet som miljö och att forskning är viktigt. Forskningsbaserad kunskap är något vi pushar allt mer för. Den kan inte minst bidra till ett bättre samhälle genom att motverka fördomar. Vi har också en annan baktanke att detta är ett slags långsiktig studentrekrytering. Om vi kan inspirera 7-till 11-åringar att krabbor är coola och forskning är viktigt kanske de kommer tillbaka som studenter tio år senare. Slutligen har vi också ett ansvar gentemot skattebetalarna. Vi måste ge tillbaka det de betalar. Vill dom komma hit – självklart ska vi organisera det.
Mer information
Tjärnö marina laboratorium är en av de verksamheter som forskarna i BFUF-projektet Kunskapsturism som attraktion och resurs har studerat.
Läs mer om Tjärnös verksamhet här.
Läs mer om forskningsprojektet Kunskapsturism som attraktion och resurs här.
Ladda ner rapporten NYFIKEN – kunskapsturism som kan utveckla besöksnäringen här.
