Svenska drycker stärker Sverige som besöksmål

Den 1 juni är ettårsdagen av tillåten gårdsförsäljning av alkoholdrycker i Sverige. Under BFUFs forskarmöte på Spritmuseum den 5 maj tog Per Styregård, journalist och vinskribent, med oss på en resa genom svensk vin- och cidertillverkning och berättade om vilken betydelse den kan ha för svensk besöksnäring.

– Svenskt vin och svensk hantverkscider befinner sig i en spännande fas där investeringsvilja, ökad internationalisering och besöksnäring med gårdsförsäljning tillsammans formar en växande bransch, berättade Per Styregård.

Christer Mellstrand, museichef Spritmuseum, underströk i inledningen av mötet vikten av att aktörerna i besöksnäringen samlas för att själva äga utvecklingskapitalet i denna framväxande bransch.

Ta del av Pers föreläsning här!

Från hobby till kommersiell verksamhet
Det svenska vinet har på kort tid gått från övervägande hobbyverksamhet till att inkludera ett flertal större kommersiella satsningar, med producenter som Kullabergs Vingård på Kullahalvön, Thora Vingård på Bjärehalvön och Halldora Wine nära Ängelholm. 

De ekonomiska resurserna och långsiktigheten har gjort det möjligt för gårdarna att skaffa den bästa tillgängliga utrustningen och maskinerna, knyta till sig internationell expertis av hög klass och skala upp vinanläggning och odling på ett annat sätt än tidigare.

Bransch som professionaliserats på kort tid
En viktig förklaring till att svenska viner blir bättre och bättre är internationaliseringen av svensk dryckesproduktion. Svenska vinmakare har under lång tid utbildat sig och arbetat utomlands innan de återvänt hem med erfarenheter från etablerade vinregioner. Vinmakare som Jesper Friberg och Helena Lindberg är exempel på den utvecklingen. Samtidigt anlitar svenska vingårdar allt oftare internationella rådgivare och vinmakare. Det märks hos producenter som Flädie Vingård med portugisiske vinmakaren Gonçalo Santo, Thora Vingård med franska vinmakarna Emma Berto och Romain Chichery, Kullabergs Vingård med italienska vinmakaren Nicola D’Agostino, Särtshöga Vingård med rådgivaren Pierre-Yves Bournérias från Champagne och Arilds Vingårds amerikanska vinmakare Joe Roman. Resultatet är en bransch som på kort tid professionaliserats och kommit närmare en internationellt konkurrenskraftig nivån både i kvalitet och ambition.

Cider med egen svensk stil
Även svensk hantverkscider har hittat sin egen identitet. Producenter som Sent om Cider och Pomologik visar hur svenska ciderproducenter allt tydligare bygger sina drycker på svenska ätäpplen, ibland kompletterade med mindre inslag av vildäpplen. I stället för att kopiera internationella cidertraditioner håller en egen svensk stil på att växa fram, där råvarornas ursprung och hantverket står i centrum, även om det fortfarande finns många olika stilar, ambitionsnivåer och tillverkningsfilosofier inom svensk hanterkscider. 

Den internationellt kände kocken Magnus Nilsson, som tidigare drev restaurang Fäviken i Jämtland, och nu driver pensionat Furuhem i Båstad, kommer i framtiden lansera torr, svensk hantverkscider på äpplen från sin stora ekologiska äppelodling utanför Båstad. Cidern han kommer lansera kommer nästan säkert bli ett verktyg för svensk hantverkscider att inte bara öka populariteten i Sverige, utan nå utomlands. 

Gårdsförsäljning med flera fördelar 
Gårdsförsäljningen har snabbt blivit en viktig fråga för hela dryckesnäringen. För producenterna handlar det inte bara om försäljning utan också om möjligheten att möta kunden direkt, en chans att visa upp gården och skapa en relation kring produkten. Gårdsförsäljningen kan också göra att producenten kan få ekonomi även i mycket små tappningar av sin dryck, som fungerar som ett lockbete för besökare, och bara säljs på gården. 

För besökaren innebär det en chans att se odlingarna med egna ögon, träffa människorna bakom drycken och köpa med sig flaskor hem som en del av upplevelsen. Samtidigt visar undersökningar att systemet fortfarande uppfattas som krångligt. Enligt branschorganisationen Svenskt vin tycker en tredjedel av kunderna att upplägget fungerar bra, medan två tredjedelar anser att det är onödigt komplicerat.

55 kommersiella vingårdar – stark expansion
Branschföreningen Svenskt vin beskriver en bransch i stark expansion. I dag finns 55 kommersiella vingårdar i Sverige och omkring 200 hobbyodlare. Den kommersiella odlingsytan uppgår till cirka 230 hektar, att jämföra med Storbritannien med 4–5 000 hektar och Frankrike med över 750 000 hektar. 

Solaris i topp men pinot-varianter på väg
I Sverige dominerar druvsorten solaris fortfarande med 58 procent av arealen med souvignier gris på andra plats med 8 procent. Samtidigt växer intresset för mer klassiska europeiska druvsorter, framför allt olika pinot-varianter. Nästan hälften av vingårdarna planerar expansion de kommande åren, och den genomsnittliga planerade ökningen ligger på hela 65 procent.

Försäljning på gårdar viktig för det svenska vinet
Trots den snabba utvecklingen är den svenska vinproduktionen fortfarande mycket liten i internationell jämförelse. Under 2025 såldes omkring 145 000 liter svenskt vin, jämfört med Storbritanniens 15–16 miljoner liter och Italiens 4,7 miljarder liter. Svenskt vin utgör fortfarande bara 0,03 procent av Systembolagets totala försäljning. Samtidigt står, enligt Svenskt vin, gårdsförsäljningen redan för nästan hälften av den svenska vinförsäljningen, vilket visar hur viktig besöksnäringen blivit för producenterna.

Svensk dryck ett kommande besöksmål
Framtiden för svenska dryckesproducenter som besöksmål ser stark ut. Om svensk vinindustri låter sig inspireras av den brittiska, är det möjligt att dagens dominans av druvan solaris kommer att minska till förmån för mer konventionella druvsorter, framför allt pinot noir. Som en jämförelse, bestod odlingarna i Storbritannien för 25 år sedan till stor del av resistenta hybriddruvor, främst seyval blanc, medan klassiska druvsorter, framför allt de tre vanligaste druvorna i Champagne, i dag dominerar klart. Det är dock oklart om det är möjligt att göra en liknande resa i Sverige, med tanke på att klimatet är något svalare och säsongen något kortare här. 

Utvecklingen kommer också sannolikt att innebära större odlingar och ökad specialisering. Fler odlare kan komma att fokusera enbart på druvproduktion snarare än att själva göra vin, något som skulle kunna bli nödvändigt för att öka volymerna men det kräver ny lagstiftning. Vad som händer kring EU-regler, Systembolagets roll och den framtida utvärderingen av gårdsförsäljningen kommer att bli avgörande för hur snabbt branschen kan växa.

Dryckesproduktion som förstärker Sverigebilden
Framtiden handlar inte bara om produktion utan också om bilden av Sverige som dryckesland. Nordiska restauranger har under de senaste decennierna lyckats bygga internationell attraktionskraft kring lokala råvaror och unika miljöer, det är något för svenska vingårdar och ciderproducenter att bli inspirerade av. 

Det är en observation att införa gårdsförsäljningen, har gjort det mindre nödvändigt för dryckesproducenter att öppna andra verksamheter på gården för att locka gäster, som restaurang och boende. Att komplettera dryckesproduktionen med restaurangverksamhet är förstås på sätt och vis bra för besöksnäringen, men om Sverige ska få ännu större respekt internationellt som dryckesland, krävs fler drycker på mycket hög, internationell nivå. För att nå en sådan nivå, behöver åtminstone en del av producenterna kunna koncentrera sig på att göra dryck till ett hundra procent.